Dagarna går jättejättejättejättejättelångsamt och jag märker hur alla rör på sig där ute. September också. Känns förjävligt egentligen, att rysningarna och ilningarna ska komma igen. I tinningarna.
OCH; Ska man lägga hela sitt hjärta på en gång nu? Snart? Är man löjlig om man faktiskt påstår att man är hopplöst förälskad?

En låt jag inte kan sluta lyssna på.